livet är tungt...

såhär klockan 06:15 en lördagsmorgon, nedräkning till det maximala, bara 59 min kvar ...tick tack tick tack tick tack..."nästan värre än den biologiska klockan" som jag råkade nämna i fyllan o villan vid min stackars mors köksbord klockan fyra en fredagnatt när jag var tvungen att gråta ut för att jag var så gammal o ful.
 japp vad gör man åt det.

sen somnade jag med huvudet i smörgåsen så det tåls att fundera på.

inga speciellt givande funderingar kring natten, det har mera handlat om jag ska ta en chokladbit till eller inte. det är en evig kamp det där.
Japp så var det med moralen, den är inte svår att mista, och den glider mig ack så lätt ur händerna.

Men eftersom jag "fick till att igår" så unnar jag mig detta..

stackars mr P kommer tillbaka till misären där han aldrig ngnsin kommer komma upp i några högre poäng vad det gäller mellan lakanen. Oupps hörde ni, Mr P figurerar fortfarande ngnstans långt bak i lillhjärnan (kan också vara så att han befinner sig i den där märgen som sitter och är som gelé mellan typ rygg o nacke, jaaa iallafall, ni vet den där man inte bryr sig så mkt om och som bara finns där som en substans i vår kropp)...

Anyway. Mr T....tänkte lite på han innan. Men vet egentligen inte varför. eller jo nu ljög jag, satt nog o tänkte på om jag borde skriva ett mail där jag beskriver mina känslor ingående och att han faktikst nu får "take the whole cake liksom", och inte bara såäta...Det är juh aldrig nyttigt. men sen kom jag på att jag måste nog säkra mig lite mer med Mannen igår för att kunna lämna Mr T, backuper är juh alltid bra att ha oavsett om det gäller män eller datorer eller telefoner eller tjaaa varför inte vilken morot som smakar godast liksom...

Ne nu svävade jag ut, borde gå hem och ha galen sexdröm om ngn snygg kändis men har inte ens lust med det.
  Men en macka iallafall.

om jag dog så skulle jag bli en katt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0