It's been a while.

Ja det var ett tag sen men inget har förändrats vill jag lova.
Jag står fortfarande ostadigt med bägge fötterna högt uppe i det blå och är upp över öronen i Mr T. Rök diock ihop med honom i helgen men det är en annan historia. Har även hunnit med att skicka kärleksbrev...jajamänsan, som på den gamla goda tiden.
Övervägde ett "hej vill du vara ihop med mig? kryssa i ja eller nej eller kanske" men valde att leka sofistikerad.

Jaa sen har vi juh haft en "småbarnsfar" med i bilden vi kan kalla honom Mr D.
Här blev jag mäkta besviken som vanligt men den korta förälskelsen alde sig dock efter ca 5 veckor och fick mig iallafall att låta bli att tänka på Mr T under dessa veckorna....Ngt som snabbt föll i glömska när jag skrev ett "behöver dig" sms mitt i natten en sen lördag...jag var nog inte riktigt som jag skulle vara....och sen var det juh kört igen.

Jaha sen var det juh vår med. Inte så roande, tycker dock det är kul med de små söta pojkarna som finns runtomkring. Och har t.o.m. hittat en söt här på jobbet, tro att eller ej! En nörd kan tänkas men va fan.

Men men jag överelever alltid...det är juh så resonemanget går.
Och på fredag blir det ännu bättre för då blir det tysklandsresa och määängder med alkoholhaltiga drycker.
I LIKE IT A LOOOOT!

jaa

Jag suger på att uppdatera detta, inge vidare alls. bara för att nattjobbet slutat. Inget som för ngt gott med sig överhuvudtaget.

Men men jag kan juh säga att intet nytt hänt sen sist, mitt liv trallar på i tråkig mening, men vem bryr sig.
 Just nu är motivationen på noll.

Mr T spökar dag ut o dag in, undrar om han kommer sakna mig om jag lfyttar?!?! Spännande...eller inte.

Ja mr P hör av sig mend jämna mellanrum men jag är iskall. konverserade lite på msn för ett tag sen o ja, utfallet blv detsamma, han vill träffa mig jag vill inte träffa honom....EEHHHHJJJJ fröken svår är minsann duktig.

Har fyra vita veckor och har snart avklarat två. rödvinet lockar ovanpå skåpsluckorna men moralen håller jag stenhårt på...ehum.

AJa ger snart upp detta med bloggande...puh I sucks!


helgen

Har varit kaos i mitt huvud. Det är juh fan med. Borde inte vara så nu när all stress är över men men.
Man kämpar tappert vidare. Dagar går framåt och läggs till historien som alltid.

Somna igår typ halv nio, sen vakna jag igen med ett ryck kvart över när telefonen ringde sen somna jag igen efter fem minuter sen plinga det till emd sms vid kvart över tio....men det gjorde inte något. För det var Mr T som skicka sms och fråga hur det var med mig...
 Då blev jag lycklig. Han tänkte på mig och brydde sig. Det är stort för mig.
Annars går han just nu på samma ångest som en annan och det gör det hela svårare..

Aja mr P?! Jomen han hörde av sig määängder med ggr förra vecka. och han var inte lagom fräck...puh. Men jag höll mig i skinnet. Orkar faktukst inte med han för tillfället svårt när mna knappt orkar med sig själv.

Tjaa annars går dagarna som sagt, intet roligt på livsfronten. nene.

Har kommit halvvägs på min novell iallafall. Det tycker jag känns bra. Det bästa med att leva i en bubbla är att insprationen till att vara kreativ ökar. Kanske jag för en gångs skull kan bli klar med ngn av mina noveller som så vackert påbörjats.

Jaha ja . Dett blev juh muntert. men mina vänner förvänta er inga underverk denna perioden på året.
Kanske berättar ngt kul senare. Vem vet vad som händer.

OH my GOD

Japp.
Gissa vem fröken svår sprang på idag på stan...Jaa gissa bara.
Jotack. HELOOOO mr P....
Ehum.
Det är liksom sant. och med tanke på hans på senaste tiden frenetsikt smsande till mig, som jag dock ignorerat stonehard, så blev det en liiite akward situation.
Fröken svår: Ehum, hej Mr P.
Mr P: Tja...ehum
Fröken svår: Allt bra? Kul o se dig..(titta ner och sparka lite med skon)
Mr P: Desamma.
Fröken Svår: Ehum ska till jobbet nu.
*vinka lite försetrött med handen tyyyp*
Mr P: Ehhh ok?

Fröken svår vänder sig om och rusar med vindens hastighet över weichtmetister köpcentra.
Superwoman, släng dig i väggen.

jaaa.

tack jonna min kära läsare, varför inte sticka en halsduk. Det låter juh Ehum....känns osm jag skulle få ett liv.....
...
......Ehum....
....
Skoj.

Jag skulle även kunna testa att stoppa fingrarna i en väggkontakt och se hur lång tid det tar innan jag hoppar till...och så kan vi juh mäta hur långt ja hoppar..


Wii...

ensam.

sitter på mitt jobb helt ensam, och har så varit i över tre timmar, men men jag överlever nog. Börjar vänja mig vid att allt få jobba dessa tiderna. Julafton nyårsafton en lördag. japp.

Jaja intet nytt på löftesfronten kan jag lova. Åt fyr russin innan men kom på att jag egentligen inte var sugen.
 Hejdadee katten från att hoppa in i en gllasruta för att jaga snöflingor och åt ungefär 10 pepparkakor på rad. Sånt som händer.
 Hade iofs blivit en kul anekdot det där med katten men jag valde att vara snäll mot det lilla livet idag.

Mr T är sur för ngt men sa att jag inte var involverad. jaha det var juh kul.
  Grät lite igårkväll för jag läste en sorglig bok och vaknade fem ggr under natten. antar att spöket i lägenheten ville mig något men men.

aja ni ser. Fröken svårs liv tickar på lika obefintligt som alltid, inga nyheter här inte, men vad vore en bal på slottet.
 Grät lite på lunchen med för det var ngn hjärtslitande berättelse i tidningen där en flicka dött då hon red på sin favorithäst o.s.v.
 Är nog lite extra känslig.

Men lika tråkig.

...

Jag bytte design för jag hade tråkigt.

Nu är min blogg GRÖN och BLÅ.

FUULT. så in i helvete!

jaa ni....
Ibland gläds man åt det lilla.

Nu är bloggen FUL.
FULARE än innan.

Önskar jag kunde ngt om sådant.
Men nee jga glömde...
FRÖKEN SVÅR KAN INGET.

silence is ringing in my head, stuck on repeat...

...no much longer I be dead so just forget me.

Jag är en såndär tråkig person. en såndär som läser alla andras bloggar, och då menar jag ALLA andras bloggar och jag är ALLTID alltid avundsjuk.
 De skriver alltid bättre än mig och de har så mkt mer spännande liv än mig.
förstår att jag bara har en läsare, jag är juh liksom varken rolig, rik eller snygg.

Alla andra de är på semester och glassar runt, de har egna företag, de har intressanta jobb och de lever ett liv i lyx. De kan köpa vad de vill. De har massa ideér (jaa det har jag med men inget jag orkar ta tag i) och de har snygga bilder o sånt på sina bloggar. och de har pojkvänner. Jaaa pojkvänner i mängder som de envisas med att inte kalla vid namn....

Jag åstadkommer inget vettigt överhuvudtaget med detta.

jag har fula kläder, fult hår, fult smink, tjatar mig sönder o samman om mr T, äter alldeles för mkt snabbmat och kan inte ta ens några snygga bilder på snabbmat (typ thailändskt) som jag iallafall kunde låtsas att jag tillaggat själv. Jaa jag tror jag kanske hade lyckats lägga upp det snyggt på en tallrik... Men neee icke.

Jag är och förblir lite halvfet, misslyckad och ful. Jag kommer fortsätta blogga på natten när ingen annan än jag är vaken och jag kommer tvärvägra lägga upp bilder på annat än mina helvetesmuffins och blåa knän.

 jag kommer aldrig bli snygg på bild, (med jämn fin hud och bleka skira toner i ansiktet) och jag kommer aldrig bli känd för det jag gör.

Jag kommer aldrig tjäna några pengar på annat än mitt arbete och jag kommer aldrig få några gratis saker.
(Hatar alla gratissidor som utlovar guld o gröna skogar om man lyckas samla 200 poäng som ska vara sååå enkelt. Tror jag lyckats med 75 poäng som mest och jag ger upp allt jag tar mig för ändå)

Så vad är egentligen meningen med att försöka verka vettig?! Vad uppnår jag med det?



Varför inte redan nu låsa in mig i ett vitt rum med madrasserade väggar och tvångströja. gärna med tomma, vita, ödsliga korridorer utanför och gärna med lysrör som blinkar.
Där ska jag sedan sitta resten av mitt liv, lyckligt ovetande om allt som sker utanför och sjunga ensliga barnsånger för mig själv samtidigt som jag vaggar fram och tillbaka. Vill även ha svart långt hår och en skrämmande vit hudton och se iallafall lite mentalt galen ut (vilket jag med säkerhet lyckas åstadkomma)

 Bara jag får ha min feta katt med mig.

uppdatering 2009

Då ska vi se, räkkna på det, det har alltså precis gått ett dygn efter det nya året. Låt då se hur nyårslöftena gått....

- INTE sluta röka.............(X)
- Mata katten mer så hon blir kramgo................(X
)

YES jag har lyckats med två.

- Börja leva hälsosamt..... (....)
- Inse att jag kommer leva ensam....(....)
- Glömma mr T....
Ehum. tjaaa det tog 18 timmar in på det nya året och jag hade stenkoll på allt. Men sen ja sen så plinga det i datorn. "hej o gott nytt!.."
 Jaaaa jag kunde juh gärna inte låta bli att svara. Eller.
Aja jag svara iallafall och det sluta med att jag låg mittemot Mr T i hans soffa med våra ben i ett enda virrvarr och glodde på tv innan jobbet.

tio minuter innan jag skulle gå kom han visst på att tjaaa han ville juh faktikst ha lite sex.....Ehum e inte du bakfull fråga fröken svår lite snällt sådär med huvudet på sidan??? Naaaa inte så mkt....blev svaret.




 Aja jag tänkte iallafall på mina nyårslöften en liten stund.

Sen gick jag till jobbet.

Jag HATAR 2009 so far.

okej en lista.

Här kommer min nyårslöfteslista:

- Gå ner 10 kg

- forma min kropp ungefär som heidi klum eller dylikt. (skulle även kunna tänka min gemma ward)

- sluta tänka på mr T.

- Sluta känna mig ensam om kvällarna, jag har faktiskt en katt (om hon nu lever när jag kommer hem efter alla smällarna)

- Sluta föröska hitta mr Right på internet, då vi enligt den här bloggen tydligt visat på att ngn sådan finns inte, ex. Mr P, lång blond militär, en misslyckad boråsare i somras, som visade sig vara missbrukare m. fl.

- SLUTA LETA och ACCEPTERA att jag är och förblir ensam.

- Ge katten mer mat så hon blir mer kramgo.

- kompensera mitt icke ätande med mera bloggande och matande av katten..

- INTE sluta röka.

och sist men inte minst:
- SKAFFA ETT LIV.

Yep. där har vi dem. tänkte också gå en kurs i positivt tänkande eller ngt, men yipii fick reda på att jag fick MVG i en kurs jag läste 2005 (bättre sent än aldrig) och bara sådär HUX FLUX kände jag mig ofaaantligt gammal.

24 år-2009.....Vad ska detta tahän.

nytt jävla år.

Japp, och trots jobb så sitter mna här och känner av det.
Depressivt inte sant. Jag vet att detta året kommer vara precis som det förra. Precis lika tragiskt, precis samma åkommor som drabbar mig och precis samma otur med männen i mitt liv.


Inte ens ett gott nytt år sms från mr T. Nope nada.....
 Var hemma hos honom för några dagar sedan.  det vanliga och sen åka hem. Diskuterade det där med k-ordet. Men han förstår helt enkelt inte att det är honom jag pratar om när jag pratar om mannen med stort H.
 Vad han säger om k-ordet? Tjaa  ungefär såhär 2jag letar efter en känsla, samma känsla som jag hade med min första flickvän...o.s.v o.s.v."
Snälla mr T förstår du inte att du borde hitta den känlsan med mig, du kommer aldrig hitta samma, men du kan hitta en ny känlsa med mig....Men nej. det förstås inte och jag fortsätter vandra ensam.

Nej minsann. 2009. Nåå. några löften...
 jaaaa. jag ska inte höra av mig till mr T. Ska inte alls skicka ngt till honom, inte försöka kontakta på ngt sätt. hur gärna jag än vill och hur mkt jag än skriker i min kudde efter honom så ska jag det inte. Måste, det är för mitt eget bästa. och vill så gärna bli kvitt mina tankar på honom.
 och jaaaa sen har vi juh alltid de klassiksa, gå ner 10 kg och börja träna o forma kroppen. o.s.v. o.s.v.

men det viktigaste just nu.
Jaa det är att bli kvitt mr T ur mitt huvud.

OJ vilket muntert inlägg.
Det kommer snart ett nytt! kanske lite roligare.

"I know this room I've walked this floor..."

Detta blir ett ambitiöst inlägg, så ni behöver inte läsa om ni inte vill....

Julafton. Klockan är 04:47 och minutvisaren går nästan baklänges.

Tre år sedan. På dagen.
 Jag åker hem till mr T. Iförd mina bruna pumps, ett par crockerjeans och en rödrutig skjorta, jag har firat jul med släkten.
Vi har dejtat nu i en månad, nästan varje dag. Vi sitter tätt i soffan, jag reser mig och ställer mig i balkongdörren och tänder en cigarett och vi tittar på varandra.

"vart är vi?" frågar jag.  han tittar på mig, först oförstående och sedan ser man hur han fattar min fråga.
 "jag vet inte, vad anser du?"
 "får jag kalla dig min pojkvän...?" tystnad....................lång tystnad........mitt hjärta slår hårt, det dunkar i öronen...........
"ja det får du..." Jag ler mot honom, släcker cigaretten och han reser sig och vi kramas, länge håller han om mig. Känns bra med kroppsvärmen och hans långa gestalt tryckt mot mig.

Fyra månader senare.
jag ligger i min säng gråtandes.
"vart är vi?"
"Vi finns inte mer..."
Han lämnar mig.

Tre år senare.

"vart är vi?"
"Vi är ingenstans...."
"men vi finns juh..."
"jo men det är inte äkta, det vet du. inte på riktigt..."

Fyra månader, att de kan stanna så hårt i mitt minne. kunde han inte bara lämnat mig, låtit mig gråta, aldrig skickat mailet "hur mår du" när jag bodde utomlands. Aldrig förlåtit mig. kunde han inte lämnat ödet, låtit mig slicka mina sår och läka. låtit mig lära mig något om misslyckande.
Men han finns fortfarande. Alltför nära inpå. I mitt liv alltför ofta.

Julafton 2005. julafton 2008.

Är ingen skillnad, jag stampar och vill bort.

vart är jag?
jag är ingenstans och överallt.


undrar om....

....fröken J fick till det igår kväll??

hon stod som upptagen på msn...upptagen med vad kan man juh då undra.

aja jag var iallafall inte upptagen med ngt skoj.

skit me.

på begäran.

Av en mkt trogen läsares begäran har jag nu bestämt att uppdatera bloggen, hör o häpna klockan 06:49 på morgonen. Japp jag är vaken, trots att jag inte jobbat natt och ja jag är sjukt trött. Men vi får la ta detta inlägg med en nypa salt...(precis som att inte hela min blogg bara innehåller ironi och tragedi) men men.

Tänkte börja med att nämna min ledsång för det gånga året och sedan sammanfatta detta.

Japp årets ledsång *trumvirvel*: Lars winnerbäck: Håll ut.
 för er som inte har hört låten kommer här en liten sammanfattning:

Tro, ork och lust är lätt att tappa
Lätt när stora drömmar trängs med saknaden
Och vinden blåser hårt emot din kappa
Men i sinom tid så vänder allt tillbaks igen

Håll ut! Håll ut!
Förr eller senare spricker en bubbla
Håll ut några dagar till

Guld är inte det enda här som glimmar
När jakten går på allt som liknar räddningen
Och lyckan varar bara några timmar
Det är inte den vi söker, inte den min vän

Håll ut, Håll ut...

Världen ligger helt i dina händer
och allting ser så gulligt ut från ovan
Himlen ser så praktfull ut från marken
Håll näsan över ytan tills det vänder

Håll ut, Håll ut...


eller ja sammanfattning, snarare en text. men jaaa här ser ni juh vad den handlar om.

Så ja denna låt har varit min ledsång. Och hur har det gått.

ÅT HELVETE.

Jag menar jag har minsann hållt ut, Hållt ut som faaan men inte fan hjälpte det (shit jag fick in tre svordomar på väldigt kort text och nu även ordet shit...när var det modernt liksom?! ngn gång på 90-talet?!)

  Jag har hållt ut med Mr T i tre fucking år, men vad har det gett mig? Nada, och i min msn rad står det nu " Vi är över, jag behöver inte dig" Mr T var så snäll o fråga om vem det var, det är hemligt sa jag...(läs underförstått, mr T)...Och ja vad händer då, joo jag har en lååång diskussion om denna man "jag inte behöver längre " med Mr T , han ger mig goda råd och stöttar.
Bara en fråga: Hur jävla trög får man bli som man?!?!?!?!?!?!  klart som fan han inte fatta att det var han jag prata om hela tiden. (grät lite och svepte ett glas rött)

Jag har hållt ut vad det gäller varenda man i mitt liv, vareviga dag,  och inte hjälpte det, jag somnar fortfarande ensam om natten med kattens ömkliga jamande från under sängen (ja hon är ganska tjock nu, så hon tar sig in under sängen men inte ut igen, vilket bidrar i en hel del skrikande)

och inte fan ligger världen i mina händer, jag menar jag har på sin höjd max råd att åka till kristianstad tur o retur, kanse också att jag kan köpa en korv på pressbyrån på stationen där.



Så jaa mina vänner, dags o byta ledmotiv?!

söndag kväll och endast tomten är vaken.

ska krypa ner och lägga mig nu men tänkte först köra en snabb uppdatering....oh my jag börjar bli som en riktig bloggare såndär som inte kan slita sig från sin blogg...woha.

Fick till att med mannen idag med...nice, riktigt nice...
Underbart att det inte är som Med Mr T att så fort man är klar så åker kläderna på. utan ist. ligga kvar o mysa, prata o klappa på lite.

Visst saknar jag sexet med Mr T men jag hoppas mannen kan få mig att glömma detta jag haft med mr T....visste tre år är svåra att skrapa under sängen o glöma men försöka duger.

Är faktikst helt uppriktigt lite orolig för mr T...Önskar att han insåg att det faktikst finns människor som bryr  sig om honom, som vill honom det bästa och som faktikst flertalet ggr varit upp över öronen förälskad i honom...fotnot: jag själv.
  Tänk om han kunde se. men samtidigt så bord ehan faktikst sett. Jag har gjort alt och ngn gång får man faktikst lov att ge upp. Ngn gång kommer man til en gräns.

Hoppas bara att mannen inte sviker mig i allt nu när jag väljer att ta klivet bort.




oj vad seriöst det blev. Hatar dessa inläggen.

Död åt kärleken. Den finns ändå inte.

RSS 2.0