helgen!!

Ja, får väl börja med att presentera helgen. Som egentligen var inspirationen till att skapa detta lilla konto. Jag tröttnade!
Haha  ja tro det eller ej men jag tröttnade.
Lördag kväll.
Inte en kväll som de brukar vara. En lördag kväll står jag oftast i baren, fylld med människor, skrattande, leende och inte minst jobbandes! Men nej denna lördagen var jag ledig.
 Satt hemma med håret fyllt av blekning och huvudet tätt invirat  en plastpåse. Kände med jämna mellanrum på min hemmagjorda huva för o se så inte håret trillade av men nej, det klarade tydligen ytterligare en misshandling. *lycka* Tog mitt första glas rödvin redan till middagen. Kycklingsallad, ett glas rött och ett tänt ljus på bordet. Självklart inte någon mitt emot mig. Endast kattens ömkliga jamande från golvet inunder, men då hon inte dricker rödvin fick hon nöja sig med kycklingen. Skålade med mig själv att jag lyckats hålla mig ledig och, tja måste nog erkänna att, jag kände mig ganksa okej till sinnet!

 Klädde mig i de för dagen nyinköpta kläderna, och tro det eller ej, de fick stanna på. Oftast slutar det med att jag drar på mig baggyjeans, coverse, vitt linne och tuperar upp håret, that's it. Men nej ikväll klädde jag mig i min vita klänning och, ja lyssna och förvånas, borstade håret och vandrade glatt iväg för att möta vännerna.

 Och vem ser jag det första jag gör när jag kommer in i baren, jo, naturligtvis, Honom.
Han som skulle jobba, är nu ledig, samtidigt som mig, förbannar mig själv ler, byter några artighetsfraser med Honom, tackar för mig och vänder mig om. Med ilskan bubblande går jag till min väntnde vänner.
 Han såg det, Han såg att jag ville gå hem med honom!

Mycket riktigt, tre timmar senare, dyker smset upp, "får jag sova hos dig?" Svär till förbannelse över hans dumhet och svara "ja sjävklart". Slår huvudet hårt mot en vägg för att jag svara ngt så dumt, och där står Han och kollar konstigt på mig sträcker ut sin hand och vi går, till mina vänners söta gester av att hugga av mitt huvud. Jag var lycklig.

 Men icke alltför länge, ca två timmar senare var det helt plötsligt andra tankar, snabbt på med byxorna, slå ett taxinummer, ursäkta sig med huvudvärk, krama om, vi måste ses oftare. PANG! dörren är stängd. Där står jag.
Congratulations, I did it again! *Skrattar* vad krävs för att jag ska lära mig?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0